novel: vändpunkt #1
Det var måndag igen och min väckarklocka ringde för tjugofemte gången kändes de i alla fall. Men jag orkade inte gå upp inte ännu, kanske aldrig! Jag mådde fortfarare dåligt efter allt som hände igår, de blev för mycket bråk för mamma och pappa och för många tårar för mig. Jag visste att de skulle skiljas, jag visste bara det! Och de plåga mig så mycket att dem inte berätta sannigen för mig, att de aldrig skulle bli som förut, att dem inte älskade varandra längre.
Nu log jag bara i sängen och tänkte, tänkte på att om de blev som jag visste att de skulle så skulle jag aldrig vilja vara nånslags pendeltåg mellan mamma och pappa. Då skulle dem få komma till mig för detta är inte mitt val, de är deras och jag ska inte drabbas inte skit tycker jag! Den dagen kommer och berättar för mig, ska jag säga de orden för de är precis vad jag känner.
Tillslut orkade jag mig upp, klockan var mycket. Mamma hade redan åkt, även om hon började sent. Jag gick ner, kollade schemat.
- Åh nej, skrek jag högt.
Vi började prick 08.00 idag och nu var klockan över 10.00 nu var jag tvungen att dra en lögn för lärarna igen om hur bussen hade kört förbi mig och skvätt en liter smutsigt vatten på mig eller något.
Jag hoppade in i duschen snabbt, tog på mig mjukisarna och något gammalt linne. Och fixade snabbt till mitt sönder blonda hår. Sminka mig fick jag göra på bussen.
När jag kom fram var de lunch rast, jag gick fram till mina vänner eller bitches-arna som de flesta kallade oss. De som var de speciella med oss att vi älskade att snacka skit, om vi fick reda på något av den andra så gick den andra nästa, och så försatte så och de visste vi.
Om de inte vore för all uppmärksamhet skulle vi nog inte känt varandra längre. Men ingen vågade lämna, man va rädd att bli ensam, övergiven och vara med nördarna som vi kallade dem, de var en mardröm enligt oss egentligen visste vi inte varför, för de älskade oss, såg upp till oss till skillnad från alla andra som hatade oss, inte konstigt så som vi behandlade folk. Jag ville sluta, jag skulle sluta, men inte än på ett tag. Jag har skapat detta, det var mitt val, jag kan inte sluta nu. Jag måste avsluta det på ett snyggt sätt.
Klockan ringde och alla elever började gå framåt.
novel skrivs av mig och får inte kopireras utan mitt tillstånd.
KOMMENTERA GÄRNA.
VECKANSBLOGG